fredag 6 januari 2012

Doft av metall

Nickelallergin hade hittills besparat henne oceaner av plågsamma, pinsamma förklaringar. Att den sen var helt och hållet somatisk betöd ju inte att hon för den skull ljög på något sätt - även om hon nogsamt undanlät att gå in i det. Nu var det så att Ove hade lyssnat med en läkare och där inhämtat, svart på vitt, att det omöjligen skulle kunna framkalla allergiska reaktioner - att hålla i en dörrnyckel några sekunder om dan. Att detta eviga trasslande med handskar som hon ägnade sig åt därmed var fullkomligt onödigt!
Heide gav slutligen upp för trycket, beslöt att berätta om sin far, svarvaren. Odjuret som hade kommit hem med underhållet en gång varannan vecka, med egen nyckel, och sen låst med dubbla slag bakom sig. Hur hon sedan hade lämnats vid köksbordet med fingrarna instoppade i öronen. Och om sin förbittrade, hatiska, mor. Om faderns doft av metall och svarvolja. Och sedan om flykten till nunneklostret.
- Har du någon bild på honom?, frågade Ove, förläget.
- Jag har hans verktygslåda, längst inne i förrådet, om du är intresserad?
- Hm, vet inte...
- Den sägs vara värdefull. Du får den om du bara orkar ta fram den.
- Men vill du verkligen se mig med hans verktyg?
- Ja, varför inte!

9 kommentarer:

  1. Slutet blev nästan obscent. Intressant text. Gillar som man säger på facebook.

    SvaraRadera
  2. Nej, det var ju inte somatiskt :-). Va bra att odjuret betalade underhåll iaf. Gillade berättelsen.

    SvaraRadera
  3. Knäpp text:) "Helt och hållet somatiskt?"

    SvaraRadera
  4. Intressant text, väcker många följdfrågor....

    SvaraRadera
  5. Ja visst, lika bra att ge bort gubbjävelns verktyg.

    SvaraRadera
  6. Texten väcker fantasin, ger mig bilder av vad som kanske skett. Det är nog mycket för att texten bara ger brottstycken som läsarens egen hjärna får foga samman. Bra!

    SvaraRadera
  7. Vacker rubrik. Slutet blir oväntat. Att hon verkligen vill se honom med verktygslådan!

    SvaraRadera
  8. Man får tänka själv. Läser det man vill läsa.

    SvaraRadera