Detta var inget nytt.
Vemod hade tagit plats som en trygg kamrat på färden.
Vemod gav förankring åt smärtan
över allt som låg utrunnet.
Ett ankare att fira ut
innan man gått ut för långt
.
Kärleken jag behärskar är den jag aldrig fått
-
mars och en helt ny fallhöjd
mars och huskyögonen
mars och noll enheter
ömma örongångar av öronproppar
tror inte längre våra verkligheter kommer sy...
17 timmar sedan

Oj då. Väldigt fint.
SvaraRaderaFullständigt underbar text.
SvaraRaderaHovpoet S. O. Saqer!
SvaraRaderaGillar skarpt, speciellt raden: över allt som låg utrunnet
SvaraRadera