Tillgreppet
Först blir man chockad, nästan lite euforisk, sedan trött och mer eller mindre förvirrad.
Därefter tomhet.
Helt plötsligt kommer ilskan
- behovet av upprättelse -
en ostyrig önskan att bli "kvitt"
Sedan de tröstlösa resonemangen.
Slutligen ledsenhet och sorg, ren saknad.
Där sitter man så, vingklippt och övergiven,
med endast ett ihåligt, lätt patetiskt
- varför?
- just min... lilla segelbåt
*
Gillar både båten och din text. Väldigt bra.
SvaraRaderaMycket bra
SvaraRaderaFint skrivet.
SvaraRaderaEuforisk?
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderavingklippt och segelbåt var de finaste orden i en mycket fin text!
SvaraRaderaja fin
SvaraRaderaSorgligt fin.
SvaraRaderaDen här texten förmedlade en mycket tydlig bild och känsla i mig. Bra!
SvaraRaderaKänner sorg. Mycket fint skildrat.
SvaraRaderaFattar inte helt men gillar helt :-)! Hoppas du skriver snart igen!
SvaraRadera