Majsolen

Han såg ut som en majbrasa i ansiktet. Tre dygn på Östersjön under vårsolen över en molnfri himmel sätter sina spår. Nu satt han och försökte dämpa svedan med en iskall öl på uteserveringen. En större lindring låg dock gömd i hans sprängfyllda plånbok. Visserligen var Sveakryssaren värd det femdubbla, men fyrtiotusen var ändå betydligt mer pengar än han någonsin tidigare hållit i sin hand.
Nu, efter två dagars ruvande i lägenheten hade svedan visserligen lugnats ned något, men färgen ville inte ge vika, endast skiftat något mot blått.
Dessa två dagarna hade varit fyllda av diskussioner. Hur förklarar man att man plötsligt antagit utseendet av en grillad blåmussla i ansiktet? I varje möte måste han kunna ge en begriplig förklaring på denna märkvärdiga metamorfos.

En gammal vän ifrån förr kom oturligt nog spatserande längs trottoaren.

- Vad fan har du gjort!?
- Ehh, jag råkade somna i solariet. Taivo anlade en allvarlig min för att förstärka trovärdigheten i sin utsaga.
- "Solariet"? Sen när har DU börjat med sånt?
- Det var Jannas idé. Janna nickade instämmande där hon satt och sippade på en paraplydrink strax intill.
- Du är ju brännskadad, har du visat upp dig för någon läkare?
- Äh, det går väl över. Jag är inte orolig.

Vännen suckade medlidsamt innan han tog adjö och knatade vidare med en påtaglig känsla av att det var något som inte stämde i detta ansikte. I denna utsaga.

*

Ögongodis

Korallreven kollapsar.
Skynda köp!

$

Utan titel

Pippa på ett vårvarmt plåttak
det är givet
ut och in och fram och bak
livet

*
Måsen

Masochisten

Det är klart att jag inte vill lida. Vem vill det? Jesus? Nej, jag vill njuta,
precis som allt levande vill jag njuta i välmåga. Så är det. Men vad njuter vi av?
Vi njuter av relativa framsteg, förbättringar. Utveckling. Men för att få uppleva
sådant krävs ett avstamp, en nivå ifrån vilken vi höjer oss. Den måste fyllas av
andra. Jag måste kunna få beklaga andra för att få min lycka bekräftad. Andras
lidande är bränslet i den njutande processen, skulle man kunna säga.

Utom för oss andra. Vi som föredrar rollen som offer. Vi som gett upp lyckan
och
bara har att hoppas på något annat. Något större? Efteråt...
.

Speechless (Om det nya "Sverige")

Nedanstående telefonsamtal är hämtat ur en artikel i Aftonbladet.
(Sorry ©)

SOS: Det var något tekniskt som hände här alltså.
Emil: Ja, alltså jag behöver en ambulans nu. Jag svimmar hela tiden.
SOS: Du har tagit en Ipren och en Alvedon. Har du tagit alkohol också eller?
Emil: Nej, jag är sjuk också. Jag har feber.
SOS: Ja, du har feber. Mm. Hur mycket feber har du?
Emil: Väldigt flämtande andning och en duns.
SOS: Hallå? Hallå!
Emil: (Mycket tung och häftig andning hörs).
SOS: Emil! Emil!
Emil: (Tungt stönande och pustande hörs samt en del hårda ljud. Sluddrar ”Hallå” i rummet.)
SOS: 112 Vad har (Ohörbart)?
Emil: (Ohörbart) ambulans.
SOS: Vad sa du?
Emil: Var är min ambulans?
SOS: Behöver du en ambulans?

Återigen uppger Emil sin adress och berättar att han har svårt att andas, och SOS-operatören kopplar Emil till en sjuksköterska.

Sjuksköterska: Jag får inte riktigt klart för mig vad det är som du vill ha hjälp med för du springer ju omkring i lägenheten eller vad det är och du har … andas utan problem och du pratar utan problem.
Emil: Jag kan knappt andas nu.
Sköterska: Jag vet, jag har suttit och lyssnat på dig. Du andas utan problem.
Emil: Nej, jag svimmar! Jag svimmar!
Sköterska: Ja.
Emil: Är det ambulans på G?
Sköterska: Nej.
Emil: Jag behöver en ambulans.
Sköterska: Ja, men jag be..
Emil: (Ohörbart)
Sköterska: Ja, men jag förstår inte liksom varför att du springer omkring i lägenheten och säger…
Emil: (Ohörbart) Jag tappade ju mobilen. Snälla, jag kan inte andas!
Sköterska: Ja, men du andas utan problem just nu. Har du haft sådana här attacker förut?
Emil: Nej.
Sköterska: Nej.
Emil: Jag behöver en ambulans, snälla.
Sköterska: Ja, men jag…
Emil: Jag kan inte andas!
Sköterska: Kan du ta ett djupt andetag.
Emil: Nej.
Sköterska: Men försök ta ett djupt andetag medan jag är med.
Emil: (Flämtar) Jag kan inte.
Sköterska: Ja, men ta ett djupt andetag nu!
Emil: Jag kan inte!! Hjälp mig då! Snälla! Hjälp mig!
Sköterska: Ja, men nu, du pratar ju utan problem och du andas utan problem just nu när jag lyssnar på dig.
Emil: Jag får ta i allt vad jag har här.
Sköterska: Vad sa du?
Emil: Jag tar i allt vad jag har. Snälla.
Sköterska: Ja, men jag … jag liksom hör inte att du har andningsproblem. Så jag förstår liksom inte, är det något annat? Har du ont någonstans?
Emil: Ja, i hela kroppen.
Sköterska: Ja, har du gjort någonting de sista dagarna eller dagar.
Emil: Jag har varit sjuk hela veckan.
Sköterska: Ja, på vilket sätt … på vilket sätt har du varit sjuk då?
Emil: Nej men. Nu domnar hela min kropp bort. Åh!
Sköterska: Har du varit förkyld?
Emil: Ja, och nu kan inte jag andas. (Ohörbart)
Sköterska: Ja, men du pratar utan problem och för mig så hör jag inte att du har några andningsproblem.
Emil: (Ohörbart) Jag ringer för att jag inte kan andas. Jag kan inte andas längre.
Sköterska: Men du andas jättebra. Jag hör inte annat än att du andas.
Emil: Hjälp!
Sköterska: Utan problem.
Emil: Snälla! Skicka en ambulans!
Sköterska: Ja, men jag kan inte bedöma att du … vi behöver skicka för att jag hör att du andas och att du står och går.
Emil: Jag ligger på golvet!
Sköterska: Ligger du på golvet?
Emil: Ja.
Sköterska: Mm.
Emil: Alltså, nu är... Jag vet inte hur mycket (Ohörbart) länge till. (Ohörbart)
Sköterska: Ja, men hur ska vi komma in genom din ytterdörr?
Emil: Jag har öppnat den nu.
Sköterska: Ja, men du ligger ju på golvet och säger att du har öppnat den nu. Då kan du ju röra dig.
Emil: Hjälp, alltså jag får panik.
Sköterska: Ja. Det kan jag förstå. Har du haft sådana panikattacker förut någon gång?
Emil: Nej.
Sköterska: Nej. Om du ligger på golvet nu, kan du försöka.. Ligger du på rygg eller på sidan eller?
Emil: Rygg.
Sköterska: Rygg? Försök sätt dig upp nu – när jag är i telefonen.
Emil: Jag kan inte.
Sköterska: Sätt dig upp nu!
Emil: Jag ramlar bara ihop.
Sköterska: Nej. Sätt dig upp nu! Du kan hålla i dig i toaletten, eller i handfatet eller vad det nu är som finns i närheten. Så kan du hålla i dig. Sätt dig upp nu!
Emil: Jag kan inte andas. Oj.
Sköterska: Ja, men du andas jättebra. Jag lovar dig.
Emil: (Rosslande ljud och en duns).

Emils kropp hittas två timmar senare, liggande på hallgolvet, av en förbipasserande granne
.
RIP Emil!

Anna o Oscar

A. Du begär att jag ska åtrå dig högst av alla män. Att du ska vara den vackraste för mig.
Att jag ska bejaka din kulmage, flugsvärmen över diskbänken och din stinkande hund.
Du, som väljer att runka till tonårsmodeller istället för att ligga med mig.
Du, som knappt tagit i mig sedan jag växte ur min ungflickskropp.
Jag ber bara om din förståelse.

O. Och om jag ändå inte förstår?

A. Så tycker jag att vi lämnar varann.

O. Du begär alltså min förståelse.

A. Så kanske det kan uttryckas.

O. Man kan inte begära förståelse.

*

Socialt kompetent

.

Jag förstår ditt lidande
kan identifiera mig med dig
och din situation

Men jag lider inte
med dig
delar inte din känsla

Jag kan bli arg
på orättvisan
men inte ledsen
för dig

Ledsen är jag ändå
och utan kärlek

.

Moralisten

- Du, kan vi inte ta genvägen istället?
- Det finns inga genvägar. Det vet alla som lever i ett upprätt förhållande till sanningen.
- Jag kan inte riktigt se det upprätta med att gå en en omväg.
- Genvägen har ett pris, en komplikation, annars skulle du ju knappast kalla den för just genväg.
- Så har inte omvägen ett pris då?
- Jag märker att du håller genvägen för norm eftersom du kallar själva vägen för en omväg.
- Ok, då kallar jag den senväg då.
- Om det roar dig att leka fågel och bandtraktor i ett så kan du såklart spara in femhundra meter,
men jag hävdar att det du söker efter är en smitväg. Att din besparing är fiktiv och kommer att ha
konsekvenser.
- Vad pratar du egentligen om?
- Jag pratar om att du kommer att söla ned i hallen med dina leriga skor. Att vi dessutom inte
kommer iväg imorgon förrän du, förmodligen med min hjälp, sent omsider lyckats torka ur dem.
Och hallgolvet.
- Jag kan nog gå i blöta skor om du ska ha så jäkla bråttom.
- Och gnälla, ja - vem var det som nyss hade så bråttom förresten?
- Du är väldigt negativ ibland, vet du det?
- Ja, sanning är inte heller gratis..
.

Pluto

Demograferna påkallade lugn;
vid tio miljarder vänder våran ugn

Allt för sent sade ekologisten
knip din trut hördes ministern

Vi är rätt många redan nu
inser vi och jag och du

Astronomer söker Mars
är inte detta en stor fars?

Vi kan ju skicka DNA
göra Pluto till ett spa!

*

Hälsovårdsmyndigheten

Man hade påvisat ett samband mellan katter, hjärtinfarkt och medelålders män.
Vid en senare granskning fann man att katterna i regel haft den första infarkten.

Både djur och människor var alltså drabbade.
Fanns det en dubbelriktad allergisk reaktion?

Försiktigtvis
rekommenderades
avhållsamhet

*

Naivt, men

...
Jag ska fylla år i vår
det gör jag varje år
Vår efter vår
fyller jag år
på år
.
Jag tömmer dem i liv
vars botten har en sil
Ur silen ses en stril
som räcker mil
på mil
.
Åren når en strand
får sippras genom sand
Möta havets band
sen flyta hand
i hand
.

Enkel insikt

Den mänskliga fåfängligheten,
vår livslånga förhoppning
om att få bli räddade
ifrån det vi är
just nu
.