Reiner hade just lämnat över. Drog på sig stövlarna för att vada hem genom halvträsket som omgav skidbacken. Efter tio års tjänst vid liftstationen krävdes det inte längre något tankearbete när larmet gick. Genom åren hade han fått kasta sig på nödstoppet ett oräkneligt antal gånger. Varje gång det tjöt i varningssystemet gällde det att vara snabb, innan banan började rusa bakåt. Nu hörde han tjutet och såg att avlösaren stod som stelnad borta vid påstigningen. Reiner tryckte ned sista hälen i stöveln och fläkte sig bort mot kontrollpanelen. Just som han skulle nå nödstoppsknappen halkade han istället i issörjan och föll med hakan i marken. Med ofattbar snabbhet studsade han upp igen för att slutligen nå stoppknappen. Pang!
Linbanan hade dock redan hunnit börja rulla bakåt.
Tio sekunder senare kom första smällen. En gondol kom farande och kraschlandade med ett brak in i lifthuset. Sen kom nästa, och nästa...
Vid utredningen visade det sig att Reiner frikopplat banan i stället för att stoppa den. Fem gondoler hann fara ned och krossas innan banan slutligen stannade av sig självt.
Trettionio människor miste livet.
Det sämsta man kan göra med en fylld linbana är att frikoppla den. Man behöver inte ha studerat Newton for att förstå det sammanhanget fastslogs det i rätten.
Reiner dömdes till etthundranitton års fängelse för försumlighet och vållande till annans död.
Reiner löste situationen med en lampsladd.
den som dör i en dröm vaknar aldrig mer
-
skriver en dikt med bläck
skriver rent den i datorn
går till en arbetsplats och skriver ut den
läser den högt klär mig fint
betalar en vän att föl...
11 timmar sedan
Tragedi. Stackars Reiner.
SvaraRaderaFokusera kunde han.
SvaraRaderaUsch. Och den nästan avmätta tonen.
SvaraRaderaOh fy fan, ursäkta uttrycket. Vilken tragik, du beskriver det bara så där rakt upp och ner.
SvaraRaderaTack för din kommentar hos mig. Jag vet egentligen inte varför jag skrev den :-).
Samma här!:)
SvaraRadera