Detta var inget nytt.
Vemod hade tagit plats som en trygg kamrat på färden.
Vemod gav förankring åt smärtan
över allt som låg utrunnet.
Ett ankare att fira ut
innan man gått ut för långt
.
Lucia dansar i ljusslingor framför luren
-
älvljus
ett pärlband av gudomligheter
sällsamheter
hur det känns att bli bortglömd
vara ett ansikte av hundratals nej mer
man måste våga vara öpp...
19 timmar sedan

Oj då. Väldigt fint.
SvaraRaderaFullständigt underbar text.
SvaraRaderaHovpoet S. O. Saqer!
SvaraRaderaGillar skarpt, speciellt raden: över allt som låg utrunnet
SvaraRadera