Det mesta hade han försummat
till och med döden
Döden tog inte illa vid sig
tvärtom
.
om läsaren skriver boken kan jag sluta kämpa
-
jag vet instinktivt att ingen fått dig att känna som jag
men vad tjänar det till idag
vem som tillfredsställer mig
det har alltid varit det sista rum...
1 timme sedan
...och det var ju bra det.
SvaraRaderaDet hade jag annars trott att döden inte skulle gilla att negligeras. Skönt att höra att det inte är så. Fast döden kanske var stressad just då och tyckte det "came in handy" :-).
SvaraRaderaEn spännande text som jag tycker lämnar mycket kvar till läsaren, att fritt tolka in. Jag vet ju inte exakt vad du menar och tänker gällande de två sista meningarna, men jag känner vemod och som att han själv drabbades av döden till sist. Om du fattar, vad jag menar ...
SvaraRaderaDet här var jätteroligt!
SvaraRadera/Naturliktvis
uppfriskande! nytt perspektiv på döden, gillar det.
SvaraRaderahaha underbart
SvaraRaderaNä han (eller hon) är nog varken nogräknad eller kitslig
SvaraRaderaKort och rappt! Gillar!
SvaraRaderaTur för honom :)
SvaraRaderaBra!
SvaraRaderaJa han får ju alltid en andra chans, minst, döden menar jag då förstås.
SvaraRadera