Man i ett tyg! (forts)

Jag tassar naken fram mot ytterdörren, böjer mig mot brevinkastet.
- Vem där?
Jag kunde lika gärna sagt "Ingen hemma!", och bara krupit tillbaka, ned i den varma säng
där jag så väl hörde hemma. Men så snabbtänkt var jag nu inte.
- Alexander! - Din gamla granne från Siargatan!
Det förväntansfulla tonfallet krossade effektivt min sista förhoppning om att genast få
återta min mjukt svävande position under duntäcket. En halvtimmes sömn hade det till sist blivit.
Den gångna natten hade varit en vaken mardröm med sju timmars ihärdig hjärtklappning, allt
resulterande i inhiberat arbetsrehabiliteringsmöte på arbetsförmedlingens specialavdelning för
långtidssjukskrivna arbetslösa. En halvtimmes närmast avsvimmad sömn, brutalt avbruten av
telefonsamtalet från Peter, utredaren som ville boka in en ny tid, - och nu Alexander utanför
dörren.
- Vänta lite! Jag tittade bort mot det hallucinatoriskt mönstrade tygstycket jag just slängt
av mig.

- Kom som du är!, Ljöd det genom dörren.

Det låg en oavvislig humor i tonläget. Alexander var inte av den typ som sitter i garderoben,
fastmera levde han ett ganska vidlyftigt liv i oförblomerad välmåga inom Stureplans och gay-
kulturens domäner.
Hur mycket vill jag, törs jag, unna honom, funderade jag medan jag ännu helnaken ilade
bort mot tvättkorgen, stirrade under två sekunder mot den stinkande klädhögen, tog mitt beslut;
Sarongen.
- Men vad i... Genom den halvöppna dörren betraktade vi med ett småleende varandra ifrån
topp till tå. Alexander i sin arméjacka - jag i min Tahiti-mundering. Trapphuset var utfört i
enbart sten och betong och just så akustiskt maximerat som bara trapphus kan vara.
Alexander scannade ännu en gång snabbt av min gestalt innanför dörröppningen medan han drog
in syre.
Jag som redan var fullkomligt utmattad led även av ljudkännslighet. Precis hann jag föra
pekfingrarna mot öronen - ändå kom ljudchocken.

Först; - AAAAAAAhaaaaaahhrr, HaahahahaaaHAAahh....... Sen en ljudande inandning som
tycktes engagera hela hans kropp.

Därpå; - DEN DÄR....., ett gurglande läte uppstod medan Alexander kämpade för fortsatt
syresättning. Det blev nästan tyst i någon sekund medan ekot av den första skrattsalvan
sögs upp av akustikplattorna nere vid porten. Ett pekande finger sträcktes fram från den nu halvt
nedhukade gästen. Fingret söker sig i höjd med min ena blottade bröstvårta.

- DU ÄR OSLAGBAR!

*