Hans liv liknade tyvärr ingenting av vad han föreställt sig
Det som återstod var känslor av tillkortakommande
och envis längtan till kärlek, ännu flämtande,
likt en fackla under regn
Genom alla dessa år av svält, denna längtan
uppehållit hans ekande bröst
Och musiken
Hans liv låg nu kringspritt
som nötta efterlämningar
efter en idé om helhet
Ett liv i gemenskap
och tillit.
Aaron höjde
volymen
*
Marscherar mig igenom natten
-
skriver ditt namn i skrivboken precis som då
aktiv presens eller akut presens
eld eller ingenting
om du behöver en förklaring av mig är den förgäves
...
18 timmar sedan
Fint och känslosamt. Känner en förtvivlan och anar ett accepterande.
SvaraRaderaHåller med Caroline
SvaraRaderaKänns dramatiskt, svällande på något sätt. Ja vi strävar nog alla efter en helhet i livet som vi egentligen inte vet hur den ser ut. Inte jag iaf.
SvaraRaderaGillar triangelformen som stroferna bildar.
verkligen bra!
SvaraRaderaVackert och känslofullt
SvaraRaderaGillar.
SvaraRadera<3
Så bra att jag måste klaga: stryk "dessa" ("Genom alla dessa år...") - krockar med "denna". Och så är jag tveksam till "uppehållit".
SvaraRadera"likt en fackla under regn"!
Vackert, sorgligt, livet.
SvaraRadera(Kan inte lämna kommentar från min skrivpuffblogg på wordpress, är Naturliktvis.)
Bra slut på dramatisk text.
SvaraRaderabra precis dramatisk text
SvaraRadera