Det var inte "pengarna i sig" som betöd något förklarade hon för reportern.
- "Pengarna i sig..", upprepade han. - Men om vi tänker på vad det går att göra med dom?
- Jo, jag ser ju vart du vill komma, men jag har knappt tid att tänka på sånt. Fast det är klart, hästarna är ju roligt att kunna hålla på med. Men det är ju inte för pengarna det heller ska du veta.
- Men det blir väl inte precis att du satsar på de sjukaste hästarna i stallet, om man säger?
- Vi har haft alla möjliga skador att tampas med. Det är inte bara den dans på rosor som många kanske föreställer sig. Det är liv och död som överallt annars.
Reportern bläddrade lite i blocket medan han desperat letade efter en punchline. Han kände att det handlade om bråkdels sekunder innan hon skulle tröttna och tacka för sig.
Hon tröttnade och tackade för sig.
*
om läsaren skriver boken kan jag sluta kämpa
-
jag vet instinktivt att ingen fått dig att känna som jag
men vad tjänar det till idag
vem som tillfredsställer mig
det har alltid varit det sista rum...
20 timmar sedan
<3
SvaraRaderaBra
SvaraRaderaBra skrivet!
SvaraRaderatack för din kommentar, du är för rar!
SvaraRadera