Moderna tider

Metaller, cellulosa, ja även glas och t.o.m vissa plaster kan uppenbarligen återvinnas; malas och
kokas ihop till nya föremål nuförtiden. Det som bryder mig en del är att om du sen sätter
samman de här materialen och bygger t.ex en bil eller en tv-apparat av dem så blir det plötsligt
en helt annan femma. Sannolikt kommer dessa föremål visserligen också en dag att skickas till så
kallad återvinning, men jag har en bestämd uppfattning att termen är starkt missvisande i det
fallet.
Jag försökte nämligen återvinna min lätt vandaliserade bil härförleden. Försäkringsbolaget hade
en helt annan idé: " Den är bara att skicka på återvinning", fastslog dom...

Det skulle nämligen vara mer ekonomiskt att låta den stå och rosta på en bilskrot i några år
tills människor istället hunnit skruva loss delarna ur den - till andra skadade bilar.

- Men vore det inte intelligentare att byta ut mina trasiga rutor istället? Frågar jag
nyfiket. Ett snett leende tänjer ut ansiktet medan den överseende besiktningsmannen tar sats:
- Du kan köpa två såna här bilar för den kostnaden.
- Va? Det är faktiskt en alldeles utmärkt bil vi pratar om! Försöker jag.
- Säkert, men jag antar att du inte skulle vilja betala tjugotre tusen spänn för den?
- Ok, jag förstår...

- But still not quite
.