Fadern: Du kan ju ingenting!
Sonen: Jag har ritat ett hus.
Fadern: Hus? En pastisch på en gammal sekelskiftesvilla!
Sonen: Jag gillar sekelskiftesvillor.
Fadern: Du vet inte hur man ritar ett hus. Det där är ju nästan skrattretande!
Sonen: Vad är problemet?
Fadern: Att du inte har förstått att man måste lära sig saker. Hur har du tänkt försörja dig? Tänker du bli kriminell?
Sonen: Kriminell?
Fadern: Ja, eller hamna i alkohol och droger.
Sonen: Ja, kanske det!
Fadern: Jag är orolig för dig.
Sonen: Ok, tack för din oro.
Mamman: Vad är det ni står och pratar om?
Fadern: Ingenting.
Mamman: Ni sa nåt om droger... har du börjat med droger Sebastian!
Sebastian är redan på väg ut ur rummet.
Fadern: [fnys]
Modern: [suck]
misstagen håller himlavalvet uppe
-
det som saknas i honom och dem flesta är handling
att bara *göra något *
ett blommande blåmärke
älvhåret som bara vill bli borstat
läsa högt för va...
22 timmar sedan
Jag blir ARG och vill ta fadern i hampan och skaka om honom. Sonen kanske är en blivande konstnär som kommer att försörja föräldrarna när de blir gamla.
SvaraRaderaDet borde vara förbjudet att säga det han gör.
Grrr
ett ganska vanligt samtal tror jag, tyvärr. känner igen mig....
SvaraRaderabra jobb med dialog, tycker själv det det är en helt omöjlig form att jobba med.
Skrämmande. Om pappa fick rätt var det nog hans eget fel.
SvaraRaderaJag gillar hela texten och speciellt mammans inlägg i debatten.
SvaraRaderaJa visst var jag djupsinnig i förra inlägget, fick mej att fundera lite själv.
SvaraRaderaAngående dagens puff känner jag igen mig i Sebastian och det har onekligen satt sina spår, en näst intill livslång osäkerhet, fast jag valde att jobba med missbruk annars hade jag nog börjat själv.
Hoppas du får en bra helg!
fnys suck , mitt inre ljuder av detta, mer sånt!
SvaraRaderaBra med tydligt olika röster för fadern och sonen, bra dialog!
SvaraRaderaTack för din kommentar igår, ganska löjligt ord att stava fel på :) (nam nam skulle det ju vara...)
Den ständiga maktkampen. Bra.
SvaraRadera