Lilla aulan

- Kan en skärpt människa vara ointelligent..? Föredragshållaren gör en konstpaus,
bara precis så lång att ingen hinner bemöta honom.
- Tänk er en bildkonstnär, en översättare eller varför inte en skicklig byggnadssnickare
som exempel. Vad vet man om dessas generella intelligensnivå?
- Jag påstår; ingenting. I varje fall ingenting utöver att man inte vet någonting...
[ny konstpaus]. Ett lågt hummande tonar fram ur åhörarskaran.
- Vad vet man om dessas förmåga att foga samman komplicerade samband?... - Den tar
jag själv; En hel del vågar jag påstå.

Socialprofessorn tar ett par planlösa, väl planerade steg fram och åter. Försöker
skapa lite dramaturgi, om än hur anspråkslöst.
- Lite mer vet vi om militära signalspanare - varför? Svaret är väldigt enkelt; De
utgör tillsammans med fängelseinterner den enda någorlunda avgränsade, socialt
verifierbara grupp som löpande fått genomgå ett standardiserat intelligenstest. De
presterar en ganska hygglig bit över genomsnittet på detta test, och den enkla
anledningen är förstås att man använt testet redan som instegskrav till
signalspaningsutbildningen. Därav följer att det bara finns en känd och rimligt
urskiljningsbar medborgargrupp som testar under genomsnittet på ett intelligenstest,
och vilken är det?... [ännu en konspaus].
- Internerade brottslingar. Alla normalintelligenta här inne lär ha hängt med på
den.., de som inte redan somnat vill säga,...höhö...
Professorn uppe på podiet har redan visat att han inte tänker ta någon dialog med
läktaren och kortar följdenligt ned pauserna i sin framställning succesivt.
- Men, då ska man veta att denna grupp samtidigt är den grupp som också uppvisar
bredast spridning i testet, vilket intressant nog också innebär att gruppen inrymmer
fler utpräglat högintelligenta individer än signalspaningsgruppen.
Ett mycket svagt ljudande "hm" letar sig nödtorftigt fram ur ett par elevnäsor.
- Så vad är nu intelligens? Ja, det lika enkla som kanhända självklara svaret är att
en intelligent människa är den som har, eller poteniellt kan, prestera ett någorlunda
högt resultat i ett intelligenstest. Allt annat är, vågar jag påstå, myt och föreställning.

Han kastar en svepande blick genom lokalen för en snabbskattning av uppmärksamheten
mot honom. Fifty-fifty, tycks det.
- Härav följer också det som de flesta av naturliga skäl inte fullt ut begriper; Att
för att ha en vettig aning om innebörden av begreppet intelligens nödgas man att
åtminstone ha sett eller, ännu hellre, genomfört ett IQ-test.

Professorn knökar fram en overhead-bild som lyser upp fondväggen och kastar ut sitt
iskalla ljus mot åhörarna.
- Här ser vi en ganska typisk intelligensfråga.
Bilden visar fem abstrakta streckfigurer.
- Här gäller det att på kort tid avgöra vilken av formerna som äger minst
formmässigt samband med de övriga. En ganska enkel uppgift för både snickaren och
bildkonstnären, kan man anta. Men hur enkel blir den för översättaren?
- Här, i nästa exempel, ser vi några språkliga termer som ska behandlas enligt samma
metodik. Hur klarar sig snickaren nu?
- Och här ett matematiskt problem. Hur klarar sig nu bildkonstnären?...
Professorn släcker ned den flåsande apparaten.
- Den enkla slutledingen är att alla specialbegåvade människor nästan ofelbart
kommer att missgynnas i en skattning av sin förmåga baserad på det här begreppet -
möjligen med undantag av kassaskåpstjuven då...

En lika återhållen som befriande liten skrattsalva lättar tillfälligt upp den
sömntyngda atmosfären.

*