måndag 14 juni 2010

Cykeln

Om dekaler

"Egentligen är det inte mitt problem" Fritiof var less. Han såg Fadime som hopplöst fast i sin offermentalitet.
"Cykeln tillhör varken dig eller mig, men om du vill ta över ansvaret för den så blir det, just det; ditt ansvar.
"Jag kan hämta den nästa vecka om du bara låser fast den så länge"
"Låser fast den? Jag har väl inte rätt att låsa fast någon annans cykel?"
"Gör vad du vill, men jag kommer och hämtar cykeln så snart jag kan"
"Man borde ju ta den till polisen i första hand..."
"Jag kan komma i morgon och ta hand om den!"
"Jag är inte hemma imorgon"
"Ställ ned den i källaren då, så länge"
"Som sagt, jag ju vill egentligen inte ha med den att göra"
"Jag kommer imorgon och rullar ut den på långholmen, så får den stå där!"
"Jag hade tänkt att den kunde få stå här ett par dagar så att ägaren fick en chans att hitta den.."
"OK, låt den stå där. Jag ska skaffa ett lås så fort jag får pengar"
"Jag vill inte ha den stående här för länge, vill helst slippa bli förknippad med den"
"Men herregud, flytta på den då!"
"Jo, fast då är det ju förstås risk att nån bara tar den"
"Vad är det för färg på cykeln?"
"Lindblomsgrön"
"Jag älskar lindblomsgrönt!"
"Jag vet, det står på sätt och vis ditt namn på den.."
"Kan du inte bara låsa fast cykeln?"
"Nej, sa jag ju. Men jag kan ta den till polisen"
"Men då är det ju höst innan man har en cykel att cykla på!"
"Man o man.. Då är det väl min cykel antar jag - om ingen hämtat ut den.."
"Jag trodde att du ville ge mig en cykel, hur vill du ha det!?"
"Jag blir glad om du får en cykel, men jag kan ju inte ge dig en cykel som inte är min, bara för att den är stulen"
"Du måste vara den krångligaste människa som existerar!" Fadime lägger på luren.

Fritiof går nästa dag ned och tittar till cykeln lite. Finner en liten intetsägande dekal som klistrats på där den ursprungliga märkesdekalen en gång suttit. Den gamla damcykeln har gott och väl femtio år på nacken, är ommålad och är säkerligen stulen i tredje led redan. Han pillar lite på dekalen innan han bestämmer sig för att rulla bort den till granntomten.

*

7 kommentarer:

  1. "Fritiof var less. Han såg Fadime som hopplöst fast i sin offermentalitet, läggande allt ansvar på omgivningen." - jag säger bara: show, don't tell! Lite omständlig dialog, men Fritiof verkar ju också omständlig och velig. Gillar slutet. Det måtte f.ö. ha varit en stooor dekal - läs sista meningen noggrant, så får du se!

    SvaraRadera
  2. Dialogen är ok, men undvik "läggandes". Om du istället gör en ny mening där, till exempel "Hon la allt ansvar ..." så blir det genast bättre flyt i texten.

    Slutmeningen är lite rolig som Marmoria redan påpekat :-)

    SvaraRadera
  3. Kul, som sagt omständlig dialog, men det är ju det som gör den rolig, tycker jag. Fast jag märker inget av Fadimes offermentalitet.

    SvaraRadera
  4. Hej och välkommen, jag tycker om det du skriver! Skarpt och bra och kul... Får kafka-mardrömmar av bostadsföljetongen nedan.
    Jag gillar hur offermentaliteten, skenbart "tellande" om Fadime, istället "showar" en hel del om Fritiof..:-)

    SvaraRadera
  5. ja bra dialog, intressant.
    Som sagt rolig sista mening:)

    SvaraRadera
  6. dialogen flöt, men var omständig. Man kom liksom ingenstans.

    Roligt slut.

    SvaraRadera