Festen 1

Om att fira

Det pågick en fest. Det hade varit årsredovisning och allt stod på plus. Hela personalen kände sig trygga, glada och lyckade. Bolaget gick nu äntligen ”framåt i portföljen” - som man sa, och aktieägarna skulle inte få någon anledning att klaga på utdelningen. Hyresintäkterna tickade nu tryggt in i den takt man så länge strävat efter och dessutom hade man på kort tid lyckats vräka ett tiotal hyresgäster - bara under det senaste kvartalet – vilket innebar att även tillgången på "intern"bostäder nu var väl tryggad. Vissa entreprenörer klagade visserligen ännu över tillgången till vettiga lösningar för sin personals bostadsanspråk men även detta problem skulle säkert snart vara löst.
Göran, som just fått sin evakueringsbostad utsedd, undrade nervöst vad den nya hyran skulle komma att hamna på för sin framtida renoverade lägenhet. Han ringde och mejlade bolaget upprepande gånger för att få uppgifter, men utan resultat. Slutligen fick han i telefon beskedet att detta var en sak som kunde ta ”år” att få svar på, - att frågan antagligen skulle hamna i förhandling mellan parterna på oviss tid. Eftersom Göran knappt hade utrymme för någon ökad hyresutgift överhuvudtaget bad han så bolagets förvaltare att framledes kunna få bo kvar i sin evakueringsbostad eftersom den ändå var jämförelsevis överkomlig - även om också det skulle innebära en nästan förödande hyreshöjning på över ettusen kronor i månaden. - Visst! Sa man på hyresbolaget.
Sju månader senare då Göran hunnit börja förskansa sig i sin nya lägenhet, kommer så beskedet; Din nuvarande lägenhet är tyvärr redan uthyrd. Flyttbussen kommer om tre veckor. Din nya hyra för mini-två’an blir 6400kr/mån…
Fortsättning följer…