Festen 3

Om att avsluta

Inte långt därefter blir Göran uppringd av samme man som för ett år sedan falskeligen lovat honom att kunna få bo kvar i huset. Mannen meddelar nu plötsligt med ett par korta fraser att man bestämt sig att han ändå kunde få behålla sin etta - mot att han bara kastar in elvatusen spänn i "återkompensation" för han fått bo med det fördelaktigare evakueringsavtalet under den hittills gågna tiden. "Vill du att jag skickar dom privat?” kommenterar Göran lite putslustigt. Det harklar till i andra ändan. Göran får ur sig nåt slags halvkväde om det oegentliga i detta krav, men han böjer sig ändå strax till att ingå dealen. Elvatusen på ett bräde skulle bli en ganska kännbar smäll men den otrygghet han befann sig i kostade honom ännu mer, resonerade han. Mannen svarar honom berömmande "du är duktig du Göran!" Varpå han torrt börjar rabbla upp bankgironumret dit han vill ha pengarna insatta.
Just som samtalet kändes avslutat kommer nästa förslag. ”Förresten, jag kanske har nåt intressant för dig här. Det blir en ledig etta en trappa upp, med takbalkong och grejer, klappad och klar efter ombyggnationen. Är du intresserad så kan vi fixa den åt dig. Det blir ett par tusen mer i hyra så klart, eftersom den är nyrenoverad”. Göran som vill slippa låta sur och avvisande, prövar istället en liten lirkning; "VVS-killen här under mig kanske har bättre intresse och ekonomi för det där budet?" Göran väntar intresserat på hur mannen ska svara honom. - ”Nej, han kunde visst tänka sig din lägenhet istället, den är ju lite större också.” Lite överrumplad, över att plötsligt ha fått bekräftat precis det han så länge gått och misstänkt, söker Göran tänka ut nåt lämpligt att säga, något som kunde få ett slut på detta dribblande och kohandlande som nu pågått ända sen projektet med stamrenoveringen sattes igång för snart två år sen. Dom hade redan lyckats finta bort honom ett flertal gånger under processen och han tänkte inte falla ned i ännu en grop. Istället återtar mannen; ”Vi kan reducera månadshyran med en tusenlapp första året, då har du ju strax igen dina elvatusen också!” "Varför ska jag behöva bli behandlad som en idiot" tänker Göran samtidigt som han måste komma på ett sätt att upprätthålla ett värdigt tonläge i konversationen; ”Men, har du kollat med din dotter då?” får han till slut ur sig. ”Nä, dom ska ha barn, så då passar det ju bättre där dom bor nu. I din gamla. - Nå, vad säger du?”
*