Skruven

Äntligen gick den. Ett snabbt oljebyte bara - och sen iväg!
Tidvattnet skulle ge henne de extra knop hon behövde för att hinna ut ur bukten, ut i fyrleden innan mörkret föll.
- Nå kommer du iväg här någon gång? hörde hon Hamnkaptenen gnälla bakom sig. Hans tålamod var uppenbarligen uttömt och det kom inte som någon överraskning efter alla uppskov hon getts att få ligga kvar där.
- Jag drar inom en timme, tack för ert tålamod.
- Ha ordning på båten nästa gång, svarade han bara kort och vandrade iväg för att stänga igen kontoret för kvällen.

Evelina kröp ned mot den lilla motorn och började skruva ut oljepluggen. Nu gäller det bara att inte tappa den, hann hon tänka.
Det försiktiga ljud som uppkom när den centimeterstora skruven genomkorsade vattenytan dånade till i öronen på henne. Oljan började skvala ned i den lilla plastmuggen hon hade i beredskap. Fem sekunder tog det innan den var fylld och hon fick trycka dit fingret för att stoppa flödet. Vad skulle hon nu göra? Att låta oljan rinna ut i havet var för den naturälskande Evelina helt uteslutet och den utrustning hon skulle kunna ta till hjälp låg långt utom hennes räckhåll.
Efter en halvtimma upptäckte hon tandborsten hon hade nedstoppad i innerfickan. Toppen på gummiskaftet visade sig passa perfekt att trycka in i hålet efter pluggen. På stela ben vacklade hon sedan bort mot hamnkontoret för att leta efter hamngubben; samme man som jagat henne de senaste två dygnen för att hon gratislegat där med sin trasiga motor. Hon hittade honom böjd under en motorhuv borta vid parkeringen.
- Har du problem? undrade Evelina lite trevande samtidigt som hon till sin inre fasa kände igen bilen. "Problem?" upprepde han frustande samtidigt som han höll upp en kladdig oljeplugg ihopknipt mellan fingrarna.
- Nån har tappat ur motoroljan här, det kanske kan räknas som ett problem?..."
- Jaha, vad märkligt, själv saknar jag en oljeplugg, svarade Evelina med ett litet skrockande.
- Du har inte händelsevis någon motorolja att avvara? Frågan lät till Evelinas lättnad inte insinuerande.
- Få se på pluggen, sa hon och fick honom att räcka över den lilla skruven.
- Var hittade du den här? Det är ju precis en sån jag saknar!
Hamngubben kastade till med huvudet och gav henne en förvirrad blick.
- Har du nån motorolja eller inte?
- Näe, ljög hon.
Hamngubben slängde igen motorhuven och började utan ett ord vandra iväg mot det lilla hamnkontoret medans Evelina stod kvar med den åtråvärda oljepluggen i handen. Plötsligt stannar han och vänder sig om.
- Får jag tillbaka pluggen, säger han.
Evelina tittar ned på sitt armbandsur och konstaterar att det blivit för sent att ge sig av.
- Du, jag kanske har lite olja om du låter mig ligga kvar ett dygn, svarar hon.
- Ge mig pluggen bara, blev det korta svaret.
- Jag gav dig ett anbud, svarade hon lika kort.
Hamnkaptenen tar några snabba kliv mot Evelina som reagerar blixtsnabbt, svänger runt kroppen och börjar löpa bort ifrån mannen som plötsligt fyllt henne med fruktan. Det tar inte många sekunder innan jakten är över. Med ena handen får han fatt i hennes tröja och Evelina tvingas skräckslagen ned på marken.
- Ge mig pluggen då för satan!, rister hamnkaptenen samtidigt som han fumlar efter hennes händer. Evelina är i chock och börjar slå vilt omkring sig. Hamnkaptenen får nog och drämmer en tung handflata rakt i ansiktet på henne.
Allt blir tyst.
Hamnkaptenen börjar genomsöka Evelinas händer.
En liten skruv glänser svagt i gräset bredvid.

*