Problemen hade inget namn, ingen känd beskrivning; var ändå alltid närvarande, genomsyrande de inblandades medvetanden likt svavlet i en försurad sjö, glömsk av vad som en gång levat där.
Kuratorer, psykologer, terapeuter... analyserna räckte nog till och innehållet hade man ganska väl räknat ut. Vad som ännu saknades var nyckeln.
Skrinet var så gott som öppnat men på nyckeln satt det ett pris.
Tillsammans hade man säkert haft råd om man bara velat.
Slå ihop valutorna.
Inte velat.
*
siktar mot stjärnorna
-
postar ett brev för 117 sen får jag en skattkarta till Ringvägen
en önskan att få lägga mig ner luta mig bakåt
omslutas
klappas tas om hand om
slå ut nu när...
14 timmar sedan
Jaså, en bearbetat och tätare version :)
SvaraRaderaJa, den förra sög nog en del är jag rädd:9
SvaraRaderaMycket bättre!
SvaraRaderaSpännande text att läsa, gör motstånd och låter hjärnan jobba. Tycker om det!
SvaraRaderaFIn text!
SvaraRadera