Ett "rikt" känsloliv?

Han provade att ta bort den bestämda formen och försökte igen. "Rikt känsloliv",
upprepade han tyst för sig själv om och om igen, men nej. Det ville sig inte att få
fatt i betydelsen. "Orikt känsloliv", försökte han med. - Vad är i så fall ett orikt
känsloliv, frågade han sig. Psykopater sägs ha ett ett flackt känsloliv, men
orikt..? En flack ekonomi då, är den orik eller fattigare än en böljande, hm...
Nå, ett avtrubbat känsloliv kan ju i vart fall inte vara rikt - alltså måste det
vara mer eller mindre fattigt. Men vad är då motsattsen till avtrubbad? Spretig?
Levande? Känslig kanske? En som känner väldigt olika starkt för olika saker? Som en
hysterika... hm...

Eller ska man kanske titta mer på bredden - hur många olika slags känslor som kan
röra sig i en viss individ? Jo, så måste det vara!
Han började räkna upp vilka känslor han kunde komma på; Glad, ledsen, arg,
förtvivlad, förbannad, besviken, förnedrad, förfördelad, övergiven, sorgsen, rädd,
förskräckt, vettskrämd, panikslagen, förstenad... hm...
"Trött", lade han slutligen till listan innan han gav upp, tömd på tankar, rik på
uppgivenhet.

*