Problemen hade inget namn, ingen känd beskrivning; var ändå alltid närvarande, genomsyrande de inblandades medvetanden likt svavlet i en försurad sjö, glömsk av vad som en gång levat där.
Kuratorer, psykologer, terapeuter... analyserna räckte nog till och innehållet hade man ganska väl räknat ut. Vad som ännu saknades var nyckeln.
Skrinet var så gott som öppnat men på nyckeln satt det ett pris.
Tillsammans hade man säkert haft råd om man bara velat.
Slå ihop valutorna.
Inte velat.
*
inga nätter känns mina
-
allt känns förlorat
sommaren du
dricker kaffe tänker på döden
än tittar brösten upp mot himlen
om jag bara gör tillräckligt många försök kommer för...
5 timmar sedan
Jaså, en bearbetat och tätare version :)
SvaraRaderaJa, den förra sög nog en del är jag rädd:9
SvaraRaderaMycket bättre!
SvaraRaderaSpännande text att läsa, gör motstånd och låter hjärnan jobba. Tycker om det!
SvaraRaderaFIn text!
SvaraRadera